Bitterljuv känsla efter första racet på Gateway…

Scott Dixon tog igår sin 50:e seger i Indycar

Scott Dixon tog igår sin 50:e seger i Indycar

Med bara resultatlistan framför sig borde man var helnöjd efter gårdagens Indycarlopp på ovalen World Wide Technology Raceway utanför St Louis. Marcus Ericsson P5 och Felix Rosenqvist P8. Inga konstigheter, båda svenskarna topp 10 varav 8:e platsen för Felix är personbästa på en oval och där Marcus Ericssons 4:e startposition är hans bästa notering i ett kval i Indycar.

Problemet är att det kunde blivit betydligt bättre för båda. För Marcus Ericsson så var det en pallplats på bordet som återigen slarvades bort med alltför långsamma depåstopp. Som Marcus skrev till mig efter loppet  ”Går inte att vinna på den här nivån när man tappar 1-3 platser i depån” något som såklart stämmer, speciellt som det såg ut att vara väldigt svårt att köra om igår. Då MÅSTE depåstoppen fungera perfekt.

Marcus Ericsson gjorde en bra insats och hade länge bra chans på en pallplats

Marcus Ericsson gjorde en stark insats och hade länge bra chans på en pallplats

Felix Rosenqvist har det lite bättre förspännt i depån och har, ihop med Scott Dixon, kanske depåns snabbaste mannar vilket istället hjälpte honom framåt i racet. Tyvärr för Felix tappade han mycket mark i omstarten efter racets regn-caution när han attackerades på utsidan och tappade bakänden i sitt försök att försvara sig. En liten missbedömning som Felix visserligen räddade snyggt men som kostade mycket moment och flera positioner, tror dock att Rosenqvist ändå är väldigt nöjd med resultatet som alltså är hans bästa så här långt på en oval.

Felix Rosenqvist jobbade sig upp genom fältet till P8 i mål

Felix Rosenqvist jobbade sig upp genom fältet till P8 i mål

Vann loppet gjorde ”omöjlige” Scott Dixon som därmed är uppe i 50 segrar totalt och stormar även mot en 6:e titel i mästerskapet. Vid 40 års ålder är han just nu på toppen av sin förmåga. Igår blev han utmanad mot slutet av den han förlorade Indy 500 mot, Takuma Sato. Sato hade en lite annan strategi och utnyttjade fri bana inför sitt sista stopp och kunde göra en overcut, bl a på Marcus Ericsson, och kom ut P3 efter sitt sista stopp. Sen började jakten på Pato O’ward och Scott Dixon. O’ward fick verkligen smaka på hur hänsynslös Sato kan vara när japanen, direkt han fick chansen, gick ut och körde om på utsidan och väldigt bryskt bröt ner framför mexikanen. En, i mina ögon, ”på gränsen” manöver som lika gärna hade kunnat sluta med krasch för båda om inte O’ward reagerat så snabbt som han gjorde. Scott Dixon lyckades hålla undan med japanen på andraplats i mål.

Takuma Sato är en spektakulär förare, har alltid varit, men ibland gör han grejer som kan ifrågasättas. Just igår gick det bra men vi minns t ex kraschen på Pocono förra året, som bl a Felix Rosenqvist blev indragen i. Där var det också alldeles för små marginaler som den gången slutade med att flera bilar körde ihop. Självklart måste man våga chansa för att vinna men risk vs reward måste också finnas med i beräkningen och den kalkylen går inte alltid hem för Takuma Sato.

Några ord också om starten av gårdagens race där det blev totalt pannkaka med en rejäl smäll redan innan startlinjen. Rullande starter är knepiga ibland men bygger på att alla börjar gasa ungefär samtidigt där den som ligger först börjar och sedan följer alla efter. Som vanligt med en start finns en bra chans att tjäna några platser om man är lite extra på hugget, just igår vet jag inte riktigt vad som hände. Alex Palou såg ut att dra på lite för tidigt och vek ur sitt led när han upptäckte att de framför inte ökat farten tillräckligt vilket lurade med flera därbakom. Blev en klassisk kökrock där bl a Simon Pagenaud och Alex Rossi blev indragna, båda med ambitioner att vara med i täten av mästerskapet.

Nya tag ikväll med race 2 där sändningen drar igång 21.30, grön flagg ca 21.45. Marcus Ericsson startar P7 och Felix Rosenqvist P9

Blogginlägget postades i IndyCar.